”Du känner att något händer och du försvinner. Tom en stund.”

Jag känner mig så superlätt nu, men jag går också fortfarande och tänker lite på vad det var som just hände. Det speciella med den armen, jag känner fortfarande att den är så mycket lättare. Det är verkligen speciellt att det kan göra så. Du känner att något händer och du försvinner. Tom en stund. Jag tror att det är rätt känsla. Jag känner mig tom en stund och det har jag inte så ofta. Ja, mitt huvud är tyst en stund. Det är det. Det är verkligen speciellt. Och det är också skönt, genom hela [Vādma]-sessionen. Det är inte så att du fokuserar på något. Du är verkligen bara hos dig själv och i ögonblicket. Men du tänker inte på vissa saker. Det är också skönt att man kan låta det ske. Jag hade verkligen inte förväntat mig det. Jag tänkte också att hos mig kommer det inte att fungera. Det är en riktigt speciell känsla. Nu känner jag mig verkligen riktigt woesje med ditt ljus. Ja, jag tycker att det är väldigt skönt.

Gashleyvbrs upplevelse av en 1:1 [Vādma]-session

Ik voel me nu zo superlicht, maar ik ben ook wel nog een beetje aan het denken van wat is er net gebeurd. Het bijzondere op die arm, ik voel het nog altijd dat er zo lichter is. Het is wel echt bijzonder dat het dat kan doen. Je voelt dat er iets gebeurt en je valt weg. Even leeg. Ik denk dat dat het juiste gevoel is. Ik voel me even leeg en dat heb ik niet zo heel veel. Ja, mijn hoort is even stil. Het is het. Het is echt bijzonder. En dat is ook wel fijn, doorheen de hele [Vādma] sessie. Het is niet dat je op iets focust. Je bent echt gewoon bij jou en in het moment. Maar je bent niet aan bepaalde dingen aan het denken. Dat is ook wel fijn dat je bij het won kan laten gebeuren. Ik had het echt niet verloopt. Ik dacht ook zo van, bij mij gaat dat niet werken. Het is echt een heel bijzonder gevoel. Nu voel ik me echt heel woesje met je licht. Ja, ik vind het heel fijn.

Gashleyvbr haar 1:1 [Vādma] sessie ervaring