”Jag kände Gud som en kram. Jag upplevde det som en vän, som en person eller en varelse som alltid kommer att finnas där villkorslöst, och jag upplevde det som fullt av kärlek…”

Jag tror att jag kom rädd till de första [Vādma]-kopplingarna, för det var i princip något nytt, men allteftersom det gick framåt släpptes de här lagren, och kroppen börjar helt av sig själv ansluta till väldigt olika förnimmelser, flera som jag aldrig i mitt liv hade känt eller föreställt mig att jag kunde känna. Och plötsligt, jag tror att det var i den fjärde [Vādma]-kopplingen, kom det över mig som en enorm våg av lycka, en som liksom gick bortom min kropp, och sedan tog den plötsligt plats i min kropp och den kändes verkligen levande. Och den femte och sista var också väldigt vacker, för jag kunde känna Gud, känna det gudomliga, inte se det, men jag kände helt enkelt dess närvaro. Och trots att det går ganska fort känner jag att det ger dig mycket och för lång tid. Och hur kände du Gud? Som en kram. Jag upplevde det som en vän, som en person eller en varelse som alltid kommer att finnas där villkorslöst, och jag upplevde det som fullt av kärlek, utan fördomar, bara kärlek, i grunden ren. Och det kändes verkligt. Det är det mest imponerande av allt.

OMDÖME [Vādma] RESET
AV NERVSYSTEMET

Pues yo creo que las primeras [Vādma] conexiones llegué asustado porque pues era prácticamente algo nuevo, pero pues a medida que fue avanzando se fueron liberando como esas capas y el cuerpo solito empieza como a conectar con sensaciones súper diferentes, varias que en mi vida nunca había sentido ni imaginado que podía sentir. Y de repente creo que fue en la cuarta, en la cuarta [Vādma] conexión en donde me llegó como una ola enorme de felicidad, una que como que trascendía mi cuerpo y luego de repente se llegó a incorporar mi cuerpo y se sintió como realmente viva. Y la quinta y final también fue muy bonita porque pude como que sentir a Dios, como que sentir a lo divino, más no verlo, pero simplemente se sentía su presencia. Y a pesar de que es prácticamente rápido, siento que sí te deja mucho y para mucho tiempo. ¿Y cómo sentiste a Dios? Como un abrazo. Lo sentí como un amigo, como una persona o un ser que estará ahí incondicionalmente y lo sentí como lleno de amor, sin prejuicios, simplemente como amor, básicamente limpio. Y se sentía real. Eso es lo más impresionante de todo.

TESTIMONIO [Vādma] RESET
DEL SISTEMA NERVIOSO